10 juli.
Jag känner mig något
oförtjänt av den glädje och tacksamhet jag får motta här å era vägnar. Idag
åkte jag med en kvinna som jobbar som någon form av social worker på templet,
och har gjort det senaste fem åren, för att köpa sjukförsäkringarna. Hon var rörd
till tårar av tacksamhet över att 28 barn nu blev försäkrade och kan tas till
sjukhus vid behov. Jag försöker telepatiskt sända över det till alla er som
skänkt till insamlingen. Tack från alla inblandade och tack från barnen!
De sista pengarna kommer
pö om pö användas till stolar och rörelsehjälpmedel. Vilken lycka det är att se
barnen kunna använda den rörelseförmåga de faktiskt har med hjälp av små medel
som ni och australiensarna bidrar med. Teng på bilden, får äntligen känna på
hur det känns att stå upp och jag tycker minsann det ser ut som han gillade
det. 
Häromdagen lyckades vi
även få med Binh, pojken med den illa behandlade epilepsin, till en neurolog.
Hon undersökte honom, uppdaterade hans behandlingsplan och kommer ta kontakt
med läkaren på templet för att ge fler rekommendationer. Allt detta gratis!
Pojken är dock i behov av att skrivas in på sjukhus några dagar för diverse
undersökningar. Celine har haft det som hennes hjärteprojekt och kommer betala
för sjukhuskostnaden från hennes insamling om templet godkänner det. Tänk er,
en 18-åring som haft svår epilepsi många år och aldrig träffat en neurolog… I
bilen på väg till neurologen roade vi oss med att skjuta med leksakspistoler på
alla moppeförare runt oss!
Jasmine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar