x
24 juni.
Hej alla!
Det har varit midsommar
hemma och jag hoppas ni har varit ute i det gröna med en varm och skön sol över
er. Igår tog jag mig min första helt lediga dag sen jag kom hit. Lekte turist
vid poolkanten, njöt av lugnet men planerade mellan sovstunderna hur jag framöver
ska använda resterande pengar.
Det som hänt hittills är:
- Dr. Vein undersökte
barnen och vi inhandlade sådant som behövdes för behandling av de sjuka.
- Vi har shoppat förvaring och annat smått och gott för att få ordning på
mediciner och sjukvårdsutrustning på ett lätthanterligt, rent och snyggt sätt.
- Vi tvingade (läs: lirkade/tjatade/bönade och bad) stormunken på templet att
ta ett varv med oss och the nannies för att få veta vad personalen saknar för
att kunna ta hand om barnen. Allt måste godkännas av stormunken innan vi får
agera. Det försvårar såklart saker. Men jag har lärt mig hur jag spelar spelet
och hur jag bör bete mig. Så saker löser sig sakta men säkert. Man kunde ju tro
att vår hjälp skulle vara mer än välkommen av honom, men som jag skrev förra
inlägget; ekonomiskt egenintresse är en komplicerad ingrediens och jag åker
hellre hem än att pengarna går till fel sak. 
- Utefter samtalen med munken och personalen har vi idag beställt fläktar,
madrasser och varmvattenberedare. Fläktarna behövs för att barnen är
överhettade. Madrasserna behövs för att de som finns inte räcker till och en
del barn inte har någonstans att sova mer än på hårt golv. Varmvatten vet jag
inte om vi kommer kunna hjälpa till med, men vi har bokat tid imorgon bitti med
en firma som ska komma och kika på möjligheten att installera två stycken, en
hos de små sjuka barnen och en hos de äldre sjuka barnen.
- FÖRHOPPNINGSVIS får vi i veckan ta några barn till tandläkare. Bland annat en
flicka som förlorat en hel del tänder och de hon har kvar är i uruselt skick
vilket leder till smärta, inflammationer och feber. En pojke med epilepsi har i
krampanfall skadad några tänder. Jag vet inte hur mycket vi kan göra för dem
men vi vill i alla fall ta med dem för en kontroll och få veta mer. Vi hade i
helgen en bokad tid men fick avboka då munken ångrade sig… så håll gärna
tummarna!
Innan jag avslutar det
här inlägget vill jag berätta om the cage. Det är så den kallas nämligen. Det
lilla klaustrofobiska rum där det ibland trängs upp emot ett tiotal barn som är
för svårhanterliga. De kan av olika anledningar vara utåtagerande eller bara
vara barn med mycket energi. Då personalen är så få relativt antalet barn löser
de situationen med att låsa in barnen i the cage. Barnens kläder tejpas i
midjan och låren för att barnen inte ska kunna få av sig dessa i eventuella
bråk. I buren finns i stort sett ingenting mer än en gammal väggfläkt, en
garderob och två madrasser. 
Buren ger mig så mycket ångest att jag inte vetat
hur jag ska närma mig den och berätta om den för er. Det är för mycket att se
ungar där inne som uppenbarligen är livrädda och ledsna och vill ut. Jag har
heller inga andra idéer på hur personalen annars ska göra. Så jag känner mig
väldigt hjälplös.
Har ni idéer, frågor eller vill spåna med mig om hur man kan
göra istället för att låsa in ”stökiga” barn i en bur när det knappt finns
personal så säg gärna till. Häromkvällen såg jag Lill-Batman inlåst i buren. Ni
vet den friska pojken runt två år som jag berättat om på Instagram? Var tvungen
att gå hem direkt efteråt för jag tyckte det blev så jobbigt. Majoriteten av
madrasserna jag beställt ska gå till buren i alla fall. Vad kan jag mer göra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar